Jag kunde ana solen där borta i dimman.
Jag gick runt lite och snosade nedanför Saschas hus (som jag gör varje morgon) men hon hade nog bara varit ute med sin husse och hämtat morgontidningen... Frostiga kramar, Ludde!
18 timmar sedan
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Såg ut som en härlig morgonpromenix. Imorgon är det dags för Hildas ultraljud så då får vi svaret. Colliekramar
Här var det också lite frost i morse när vi tog med husse ut på morgonpromenad. Men sedan såg vi ingen sol precis, men dte var så skönt ute ändå, så det gjorde inget. Näe tur att ingen av oss krockade med varandra. Matte blev dock väldigt överraskad och snopen när de faktiskt bad om ursäkt. Bra ungdomar det.
Nu har vi hämtat lillhusse och matte har börjat laga mat. Det luktar kyckling och hon har dessutom hunnit baka muffins med lillhusse. Fast de är inte klara riktigt ännu.
Usch är det vintern som är påväg?! Vi tycker inte om det alls..
Kramis!
Var lite frost här också i morse, men sen blev det strålande sol.
Förresten har jag ne bild till dej hos mej
Pyttefrost hade vi också, men framför allt hade vi en helt makalös morgonrodnad på himlen, hälsar matten, ja, inte vet jag.
Sachas morgontoa låter mer intressant, tycker jag.
Precis ovanför frostgränsen hos mig, och sen blev det sol!
Att ana solen genom dimma - det är allt vackert det! Nästan lika vackert som att se fullmåne eller nästan-fullmåne lysa igenom lite dimdis. :) Säger matte, jag för min del har ingen som helst åsikt i frågan. jag tittar neråt, inte uppåt, när jag är ute på prommis. :)
Frostiga kramar tebaks på dig, vi har samma väder fast jag hade ingen sol alls. Så du är ute och spårar fruntimmer på morronkvisten, hihi.
Taxpussar.
Skicka en kommentar