I tisdags hade jag det ganska körigt. Jag skulle vara valpvakt några timmar mitt på dagen.
Vid tolvtiden kom Axel och jag hade tagit fram ordentligt med leksaker åt honom.
Bäst tyckte han om en skallra i form av en tupp.
Jag hade strategiskt placerat mig vid sidan under ett bord där jag kunde hålla uppsikt men nu har han blivit duktig på att krypa.
Nu ville han vara under samma bord som jag.
Jag har lärt honom att klappa snäll hund...
...men ibland verkar han ha lite fel på finmotoriken!
Tack och lov ansåg matte att han var hungrig och gjorde gröt som hon försökte få i honom.
Det verkade inte vara helt lätt att mata valpar.
Nåja, till slut blev han mätt och somnade snällt i soffan där han sov tills hans husse och Lilla O kom och hämtade honom... Luggslitna kramar, Ludde!
14 timmar sedan