Du husse, sa jag, är det inte dags för en liten utflykt snart? Det var så kul när vi åkte till Stufvenäs när matte fyllde år. Jomenvisst, sa han så vi packade bilen i onsdags och åkte iväg. Först stannade vi i Örebro och fikade hos min gammelmatte Karin och sen åkte vi vidare till Karlstad och tittade på tavlor på
Sandgrund.
Jag fick tyvärr titta genom fönstret, men jag var inte så värst intresserad.
Det var några fina fåglar där inne som jag gillade i alla fall.
När matte och huse tittat klart blev det lite spring på gräset efter allt stillaliggande i bilen.
Sedan åkte vi vidare till Grythyttan där vi skulle bo över natten.
På rummet fanns matskålar, påsar och tuggisar, och matte läste hundmenyn för mig.
Jag visste precis vad jag ville ha. (Är det svårt att läsa kan man klicka på bilden!)
Husse och jag gick en promenad före maten och pratade med byns katter.
Sen gick vi till salongen för dom skulle ta en drink före maten.
Mattens drink måste varit jättestark, för det slog lågor om den!
Klockan sex gick vi och satte oss i matsalen.
Matte och jag fick vänta på vår mat medan husse åt lammkorv till förrätt.
Äntligen kom dom med huvudrätten.
Min servitris berättade att det var två sorters korv, leverpastej, skinka, kalkon, ost och lite grönt som jag fick på mitt eget bord.
Ett tag tyckte jag till och med att jag hörde änglar sjunga!
Matte och husse åt efterrätt, men jag låg bara och smälte maten medan serveringspersonalen försiktigt klev över mig när dom serverade vid grannbordet.
Efter maten, när vi passerade receptionen, provade jag en jacka men den var på tok för liten.
Kaffet tog vi i salongen innan vi gick tillbaks till rummet.
Vi bodde i huset tvärs över gatan.
Det är lätt att vara hund på Grythyttan.
Mattan var mjuk och skulle bli skön att sova på efter kvällsrundan.
Efter en god natts sömn var det dags för frukost.
Matte bjöd på leverpastej och skinka.
Husse hade tagit ett gäng prinskorvar till mig.
Till och med restaurangchefen kom förbi och hälsade på mig innan vi åkte hemåt igen.
Även på hemvägen stannade vi hos Karin och fikade. Resdammiga kramar, Ludde!