skip to main |
skip to sidebar
Nu när vintern börjar släppa sitt grepp åkte Cornelia och Max till torpet och tittade till det.
Sen kom dom och fikade hemma hos mig och jag lyckades hålla mig på behörigt avstånd för det mesta för det går lite vilt till ibland.
Tyvärr fick jag hålla mig på behörigt avstånd från Estelle när jag gick utanför hennes hus... Vårkramar, Ludde!
Idag var det strålande sol och riktigt många grader varmt så vi njöt verkligen av att vara på skogspromenad. Eftersom det är ont om bra poseringsstenar på hästvägen föreslog matte att jag kunde posera bland sipporna.
Så då gjorde jag det...
...men det var svårt att undvika att trampa på dom! Blommiga kramar, Ludde!
En del djur äter minsann vad som helst.
Vi traskade svampskogen fram precis som vanligt.
Jag hoppade upp på mina poseringsstenar och fick godis men så såg hussen något konstigt vid vägkanten. Han tänkte då på vad Kaspers matte hittade efter Grynet utanför stugan och tänkte då att den här 2:an var ovanligt färggrann och tog en bild med mobilen. Om ni klickar på den så ser ni nog vad husse också upptäckte framför datorn.
Somliga verkar kunna äta vad som helst... Färgglada kramar, Ludde!
I onsdags kom min Bosse på middag.
Då gjorde matte oxrullader och jag var kvalitetsansvarig och igår var det dags att lägga av vinterpälsen för nu har det varit vårdagjämning.
Samma poseringssten men ny frisyr... Sommriga kramar, Ludde!
Matte och husse åkte iväg och handlade efter frukosten. Min uppgift var som vanligt att passa tofflorna under tiden.
Innan dom åker "laddar" dom tofflorna med leversnittar till mig. (Klicka på bilden om det är svårt att se) Dom förväntar sig att jag ska hålla koll på vart tofflorna tar vägen tills dom kommer tillbaks. Sen sätter dom sig på en pall i hallen och ber mig hämta de som saknas.
På så sätt brukar jag inkassera dubbla gager he he... Toffliga kramar, Ludde!
Vi har varit på Frolicjakt i svampskogen men det är inte lätt att komma åt alla när man väl hittat dom.
Inte ens när jag stod på stenen lyckades jag nå den här men det gick bättre när jag stod på marken.
Det är verkligen tur att jag har långa ben.
Ibland lyckas jag leta upp riktigt naturliga godbitar men jag får inte alltid ta med dom hem.
Dom tycker att jag kan gräva upp dom jag har gömt hemma istället... Beniga kramar, Ludde!
Det blev ingen skogspromenad idag så husse och jag gick runt här hemma och det var ju tur!
När vi kom fram till min badplats träffade jag Mimmi!
Hon är lite yngre än jag så vi flängde runt riktigt ordentligt ett tag.
Sen var det dags att uppvakta hennes matte.
Hon har också en väldigt snäll matte som vet precis vad hundar vill ha.
Jag undrar om det inte finns ett visst intresse?
Jag blev faktiskt tvungen att svalka mig en stund innan vi gick vidare hemåt. Svala kramar, Ludde!
När vi går i skogen träffar vi inte så många andra men här hemma möter vi en hel del på promenaderna.
Idag var jag och inspekterade mitt bad och det såg ut att ha klarat vintern utan bra.
Där träffade jag labben Ami som jag slog följe med.
Eftersom jag är en mycket artig hund lät jag såklart henne gå först... Sällskapliga kramar, Ludde!
Nu är det solklart vår!
När matte och husse handlat klart och kom hem igen såg jag till att husses förrymda toffla återgäldades till sin ägare. (Mot en leversnitt, naturligtvis)
Nu har solen kommit så högt så den lyser på fikabordet på altanen.
I svampskogen blir det ljusare för var dag.
En och annan tussilago tittar upp vid vägkanten...
...och frolicbuskarna står som spön i backen... Vårkramar, Ludde!
Det verkar som om det händer nya saker hela tiden. Matte har blivit jätteslarvig och tappar sin handske stup i kvarten!
Jag har tjänat många godisar när jag hämtat den åt henne.
Frolicbuskarna har också börjat blomma på en massa ställen... Mumsiga kramar, Ludde
Vi väntar och väntar men våren verkar inte ha bråttom.
Jag undrade i fall jag skulle hitta några vårtecken på hästvägen idag.
Jag satte nosen i backen som vanligt när vi kom fram.
Det hade faktiskt börjat blomma på några korvbuskar.
Till och med min hoppbock blommade.
Provade några dikeshopp för omväxlings skull.
Det hoppet var värt godis sa matten... Hoppfulla kramar, Ludde!