Evas Hundvårdsskola i Eskilstuna

Man känner liksom på sig när det är nåt på gång. Efter frukosten gick matte och husse runt som yra höns och plockade fram saker till ytterdörren. Mina farhågor besannades när jag såg att husse plockade fram Svarta Selen. (Det är den jag måste ha på mig när jag sitter i baksätet på bilen.) Efter åtta mil i bilen, när vi nästan var framme vid Eskilstuna var jag tvungen att yla till ordentligt, och husse svängde snällt av från motorvägen och hittade en liten skogsväg där han stannade. Förstår inte att han kan vara så dum så han tror att jag skulle kunna kissa när det står två stora hästar och tittar på.Vi halkade iväg en bit bort på den isiga vägen, och där kändes det bättre. Under protest satte jag mig sedan där bak igen, och vi fortsatte till Eskilstuna och Evas Hundvårdsskola.Det verkar vara ett trevligt ställe och många hundar var där, så vi skällde i kapp flera stycken, medan husse, matte och Eva diskuterade min päls. Jag ska komma dit och klippa mig om ett par veckor, och jag har valt att det blir en Riesen-frisyr. Det fanns ett par stora riesenschnauzrar inne hos henne, och dom såg rätt mäktiga ut. Om jag inte passar i den så får jag ta lagotto-frisyr nästa gång i stället, lovade Eva.Sen gick vi en promenad in i skogen bredvid, och där fikade vi, med kanelbullar och hundkex.Jag fällde ut örona och försökte flyga fram där, men jag kom inte upp så högt från marken.Vi åkte en annan väg hem, och stannade till i Malmköping där jag fick korv och pommes frites.

När vi äntligen kom hem igen fick jag ett grisöra att tugga på medan jag vilade upp mig inför middagen. Kramar till alla, och jag hoppas att Miltons blogg kommer igång igen snart, Ludde