Det började bra för solen sken och vi promenerade på ett nytt ställe.
Där fanns det härlig nyplöjd lera att springa i. (Jadå, det blev tortyrkammaren när vi kom hem!)
Himlen var blå.
Stora ytor att springa på (Har du svårt att se lilla mig, blir bilden större när du klickar på den) Man kan nog säga att livet lekte men plötsligt var vi inne i den lutande skogen, där träden nästan hade blåst omkull i den stora stormnen. Fy så läskigt det var.
Husse fick stå och hålla i det lilla trädet för annars hade inte jag vågat sätta mig där.
Jag kom trots allt helskinnad ut ur skogen, men dit vill jag inte gå nå´n mer gång.
Nu ligger jag och torkar efter besöket i tortyrkammaren. Blöta tassar, Ludde































