Onödig resa

Matte och husse har länge pratat om att handla kött i någon gårdsbutik precis som vi gjorde när vi var och tittade på strutsarna i somras. Vi har inte hittat några gårdar med försäljning i närheten men i Nynäshamn finns Nilssons Köttaffär som funnits i många år och verkade bra. När husse kollade öppettider såg han att det var nya ägare sedan i december men vi åkte dit ändå.

Jag väntade hungrigt utanför medan mina människor gick in. Matte tyckte att utbudet var magert i alla bemärkelser men fastnade för två skivor svensk entrecote för 299 kronor kilot. Tjejen som är delägare i butiken kunde inte berätta vilken gård köttet kom från och de små bitarna hon skar bort för att få jämna skivor, skulle inte kastas, sa hon när husse frågade. Hon visste mycket väl att jag satt utanför och kunde väl ha sagt: "Jamen ta dom till hunden". Visserligen var biffarna goda (Jag fick smaka av matte hemma.) men DIT åker vi inte igen!

Husse bar upp Agaphantusen ur källarens mörker och konstaterade att den överlevt vintern.

Soligt och kallt har det varit och jag tagit flera promenader i svampskogen.

Vi hade ett trevligt för-mello i lördags men när dom började sjunga fällde jag ned öronen och slumrade... Vintriga kramar, Ludde!