Onödig resa

Matte och husse har länge pratat om att handla kött i någon gårdsbutik precis som vi gjorde när vi var och tittade på strutsarna i somras. Vi har inte hittat några gårdar med försäljning i närheten men i Nynäshamn finns Nilssons Köttaffär som funnits i många år och verkade bra. När husse kollade öppettider såg han att det var nya ägare sedan i december men vi åkte dit ändå.

Jag väntade hungrigt utanför medan mina människor gick in. Matte tyckte att utbudet var magert i alla bemärkelser men fastnade för två skivor svensk entrecote för 299 kronor kilot. Tjejen som är delägare i butiken kunde inte berätta vilken gård köttet kom från och de små bitarna hon skar bort för att få jämna skivor, skulle inte kastas, sa hon när husse frågade. Hon visste mycket väl att jag satt utanför och kunde väl ha sagt: "Jamen ta dom till hunden". Visserligen var biffarna goda (Jag fick smaka av matte hemma.) men DIT åker vi inte igen!

Husse bar upp Agaphantusen ur källarens mörker och konstaterade att den överlevt vintern.

Soligt och kallt har det varit och jag tagit flera promenader i svampskogen.

Vi hade ett trevligt för-mello i lördags men när dom började sjunga fällde jag ned öronen och slumrade... Vintriga kramar, Ludde!

Matnyttig promenad

Jag kände att det var dags för en skogspromenad igen.

Husse körde oss snällt till svampskogen där det var lika fint som sist.

Kanske ännu finare egentligen för jag hittade lite vildgrisbitar som låg och doftade i skogen.

Säg att jag är duktig, husse! Det blir ju ett riktigt skrovmål! Det tyckte förstås inte han så jag fick gå och leta nåt annat att äta.

Hittade ett litet korvträd istället som blommade vid vägkanten.

Lite längre in hade en korvgran slagit ut ordentligt så jag slapp svälta. Mätta kramar, Ludde!
 

Coco

I måndags hämtade vi Coco på hennes dagis i stan. Sen åkte vi hem till oss för hon skulle sova hos mig på natten. Först åt vi köttbullar med potatismos och tur som man har så var hon inte särskilt hungrig.

Efter middagen såg vi Tingeling i soffan och åt popcorn. Efter filmen gick Coco och la sig för hon har tidiga vanor.

Det resulterade istället i en tidig frukost med pressad apelsin och en pyttesmörgås och gissa vem som var alldeles genomförkyld? Stackars Coco! Jag åt glatt av skinka, kalkon och ost för jag kände mig frisk och stark. När vi var klara med frukosten ville Coco baka kanelbullar och det säger man ju inte nej till!

Dom var både snygga och goda för det är hennes farmor som lärt henne!

Det var nog förkylningen som gjorde att hon inte hade nån aptit vid lunchen sen! Det var nog lite osis att hennes pappa kom och hämtade henne före middagen... Smaskiga kramar, Ludde!

Sol i sinnet

Tänk att det blev sol i helgen!

När vi kom till svampskogen såg vi till vår glädje att skogsvägen var ordentligt plogad.

Matte hade godis i fickan som hon frikostigt bjöd ut mot lite konster.

Jag sa åt husse att vara beredd med mobilkamereran, för jag tänkte göra en Rudi!

Tja, det blev bara ett tappert försök för såna öron som han har kunde jag inte få till.

Isen ligger fortfarande på Mälaren som skymtar i fjärran.

Vi gick ända fram till grismatarstället där det luktade riktigt spännande.

Sen var det till att traska hemåt igen... Vältraskade kramar, Ludde!

Inte en lugn stund

I tisdags hade jag det ganska körigt. Jag skulle vara valpvakt några timmar mitt på dagen.

Vid tolvtiden kom Axel och jag hade tagit fram ordentligt med leksaker åt honom.

Bäst tyckte han om en skallra i form av en tupp.

Jag hade strategiskt placerat mig vid sidan under ett bord där jag kunde hålla uppsikt men nu har han blivit duktig på att krypa.

Nu ville han vara under samma bord som jag.

Jag har lärt honom att klappa snäll hund...

...men ibland verkar han ha lite fel på finmotoriken!

Tack och lov ansåg matte att han var hungrig och gjorde gröt som hon försökte få i honom.

Det verkade inte vara helt lätt att mata valpar.

Nåja, till slut blev han mätt och somnade snällt i soffan där han sov tills hans husse och Lilla O kom och hämtade honom... Luggslitna kramar, Ludde!

Liten kvällsdejt

Gick runt kvarteret på sista rundan nyss.

Soffi var ute i sin trädgård och blev lika glad som jag åt den sena dejten.

Behöver jag tala om att hussen INTE hade storkameran med? Nu ska jag nog drömma lite om henne tror jag... Nattkramar, Ludde!

Ut i skogen

Tänk vilken skillnad det blir när solen plötsligt tittar fram och det känns som vår.

Vi kan väl åka till hästvägen idag sa jag till matte efter kaffet.

Det tyckte hon var en bra idé så husse fick skjutsa dit oss och ta med sig storkameran.

Åh, så skönt det var att slippa dom isiga trottoarerna.

Nu kunde musklerna få jobba lite grand.

Det gäller att hålla tungan rätt i mun! 

Ibland flög jag fram!

Lycka är också att hitta en nyutslagen frolicbuske vid vägkanten.

Sen var det skönt att få gosa en stund med matte och husse i soffan... Soliga kramar, Ludde!