En lång vecka

Jag passade ju Olivia och Axel en hel vecka och det var både roligt och jobbigt.

Jag lade beslag på soffan i stora rummet där jag kunde ligga och kolla vad alla hade för sig.

Inte så konstigt att jag somnade som en stock när jag kom hem igen.

Husse och matte som passat på att åka till Portugal medan jag var borta hade köpt med sig fårost och Moscatel hem som dom tog fram igår men jag föredrog en ordentlig grisknorr i stället.

Hunden som vaktade de portugisiska fåren som gjort osten var jättestor och hade bara en liten hund som medhjälpare.

Matte klappade om medhjälparen och hälsade från mig.

Det var han som dessutom höll ordning på gårdens tupp.

Husse och matte bodde i den lilla byn Cascais, 30 km från Lissabon, där alla hundar var välkomna på stranden.

Tänk vilka härliga sandrullningar jag kunde ha gjort om jag varit med...

...fast jag hade nog blivit sjösjuk på trottoarerna.

Man var välkommen på kafé också.

En hund som var på promenad med sin husse kunde både bära sin boll och sniffa i buskarna samtidigt.

På flygplatsen träffade matte en russel som heter Sigge Bernadotte vars matte min matte hade jobbat tillsammans med för över tjugo år sedan.

Han flög med samma plan hem efter att ha jobbat som skeppshund i Karibien i tio månader. Knorriga kramar, Ludde!

Nu tror jag att allt är med

I morgon är det dags igen. Jag har lovat att passa Olivia och Axel en hel vecka hemma hos dom.

Skönt att det finns staket runt hela tomten så att dom inte kan smita.

 

Nu har jag nog fått med det väsentligaste och har jag glömt nåt är det ju bara femtio meter hemifrån... Nypackade kramar, Ludde!  

Lilla O och A

Igår ville Olivia och Axel att vi skulle hämta dem på dagiset så då gjorde vi det.

De plockade fram alla gästtofflorna ur toffellådan och Olivia hittade en tomteluva där.

Axel och jag hade dragkamp och Olivia sprang runt och var en joggande tomte tills deras pappa kom och hämtade dem.

Saschas hus är sålt nu men jag lämnar en hälsning där varje morgon så länge hon bor kvar.

Idag fick jag gå långpromenad i stan och när jag kom till Mariatorget kände jag mig nästan som Ferdinand.

Nu är det straxt dags för ett fredagsöra... Blommiga kramar, Ludde!

Min plats

Nu har vi enats i flocken. Jag fyller ju sju år i år så jag tyckte att det nog är dags att jag också får en soffplats.

Matte och jag ska dela soffa i fortsättningen och den här sidan är min. Mjuka sköna kramar, Ludde!

På torpet

Äntligen var det dags.

Idag öppnade Karin torpet och bjöd på sedvanlig lunch!

Coco och Max hade också kommit ut och deras pappa blåste upp en ballongboll med bilpumpen.

Max hade längtat hela vintern på att få leka med sin snigel och gräsklippare.

Snigeln var nog den han gillade bäst.

När bollen blev större vågade inte Coco och Max vara för nära.

Karin hade lagat kyckling och en jättesallad.

Jag tyckte det verkade förnuftigast att dela bord med Coco. Torparkramar och stort tack till snälla Karin, Ludde! 

Sol och grönt

Det har varit ett evinnerligt regnande ett tag så nu växer allt grönt så det knakar.

Det är tur att det hinner torka lite upp mellan varven.

Passade på att lämna en hälsning på Saschas tomt i morse... Solskenskramar, Ludde!

Två saker

Två saker som har hänt - en bra och en dålig.

Den dåliga är att Sascha ska flytta till nyköping med sin husse.

Den bra är att storpippiarna vid badet fått en hel hög med småpippisar. Tänk att dom redan lärt sig att simma! Man får vara glad för det lilla... Simmiga kramar, Ludde!

Morgonpromenad med bild

Hussens ganska bra pocketkamera tog slut för flera månader sedan och den han hade innan, som matte fått överta, tog han tillbaks. När de svarta blafforna dök upp på varje bild i den kameran, och blev värre och värre som i förra blogginlägget, så blev han tvungen att köpa sig en ny. Storkameran fungerar fortfarande jättebra men är som sagt stor och bylsig att ha med sig så nu fick han tag i en som går ned i en vanlig ficka.

Då blev det till och med en bild från morgonpromenaden. Nu tar det nog några veckor tills han lärt sig vilka små knappar som är vad innan det blir några vettiga bilder... Bildliga kramar, Ludde!

Till Animalen

Idag var det öppet hus på djursjukhuset, Animalen i Södertälje och dom hade en massa uppvisningar och erbjudanden.

Efter att ha vägt alla mina 36 kilo och gått runt och sniffat lite satte vi oss i en slänt för att titta på tunnelrejs.

Det är visst sånt som Arlo kallar tantagility men den här tanten var nog bara tio år ungefär. De som ville pröva att springa i tunnlarna fick göra det efter uppvisningen, men vi åkte hem för att gå på promenad istället.

Jag var hälsade på hos Ami och tyckte nog att det började bli dags för henne att få lite valpar.

Det tyckte tydligen inte hon för hon la sig ned i gräset i stället. Frustrerade kramar, Ludde! 

Äntligen spring

Äntligen fick jag med mig hela flocken till svampskogen.

Nu växer det så det knakar över allt.

Vi trodde först det var vitsippor som växte vid vägkanten men det var harsyra.

Det var skönt att få springa av sig lite...

...och hoppa upp på stenar.

Ingen asfalt så långt man ser.

Frolicarna växer ovanligt högt i år.

Eller också har någon ätit upp alla som växer längre ned... Barrdoftande kramar, Ludde!

Bättre och bättre

Det är mycket som blir bättre och bättre nu.

Jag kan ligga på altan och kolla om det går förbi nån på vägen.

Fler och fler tar sig ut på sjön.

Snuffe har blivit riktigt duktig på att göra som jag säger men ibland får jag ruska om honom lite så han förstår att jag menar allvar.

Idag satt vi ute och åt en smörgås innan vi åkte in till stan för att hämta Coco efter skolan.

Först plockade hon blommor med en kille i parken.

Husse och jag kollade in alla Söders tikar medan matte och Cocco väntade på att hennes kompis skulle komma dit. När vi sen kommit hem till Coco åt hon upp alla pannkakor själv utan att spilla något så jag fick äta en portion köttbullar istället. Stadskramar, Ludde!