tisdag 7 januari 2014

På krokiga vägen

Husse och jag åkte iväg själva idag. Det var nog flera år sedan jag gick på krokiga vägen så nu tyckte jag det var dags.
Senast växte det högt gräs på bägge sidorna av vägen.
Efter ett tag fyndade jag en perfekt liten skalle.
Fantastiskt vällagrad och tuggvänlig var den.
Efter en timme var vi framme vid slutet av vägen så jag poserade för lite godis innan vi gick hemåt samma väg.
Husse tyckte jag såg ut som en vildgris när jag bar med mig skallen.
Det blev nästan alldeles mörkt innan vi kommit tillbaks till bilen... Skalliga kramar, Ludde!

7 kommentarer:

Edith sa...

Ser ut som en härlig promenad. Du har tur som fick behålla skallen. Om jag hittar en skalle eller ett ben så vips tar matten ifrån mig det. Fråga mig inte varför.

Eva sa...

DEN vilda grisen kan jag nog tänka mig att möta i skogen! ;)
Tur att du inte blev skallig på kuppen.
PUSS gubben!

Laika sa...

Vilken vildhund..gris...hund du är. Det var mig en krokig väg du, måste vara roligt att springa slalom där :D

Sigge sa...

Jaha har du börjat samla på skallar? Om du vill kan du få ett gäng av mej, de finns överallt i mina skogar

Melody and M.E sa...

Enda skallar jag brukar hitta är fiskskallar och dem får jag aldrig ta med mig hem för matte!
Du har allt ett riktigt härligt liv som får vandra omkring på krokiga vägar och hitta sådana skatter.
Puss från Melody!

Vi i Kasperian sa...

En hel skalle - jag hittade bara en ynka liten kota idag! Eller i ärlighetens namn - Grynet hittade en kota... Matte bytte den mot en godis. Vad nu HON skulle med kotan till. Byta ut en egen lite ond, kanske?
Och du - så där ser INTE en vildgris ut! Be hussen googla... ;)
Kasper

Kikkan sa...

Var det skallgång Du var ute på, på den krokiga vägen??? London kramar ♥