Till Animalen

Idag var det öppet hus på djursjukhuset, Animalen i Södertälje och dom hade en massa uppvisningar och erbjudanden.

Efter att ha vägt alla mina 36 kilo och gått runt och sniffat lite satte vi oss i en slänt för att titta på tunnelrejs.

Det är visst sånt som Arlo kallar tantagility men den här tanten var nog bara tio år ungefär. De som ville pröva att springa i tunnlarna fick göra det efter uppvisningen, men vi åkte hem för att gå på promenad istället.

Jag var hälsade på hos Ami och tyckte nog att det började bli dags för henne att få lite valpar.

Det tyckte tydligen inte hon för hon la sig ned i gräset i stället. Frustrerade kramar, Ludde! 

Äntligen spring

Äntligen fick jag med mig hela flocken till svampskogen.

Nu växer det så det knakar över allt.

Vi trodde först det var vitsippor som växte vid vägkanten men det var harsyra.

Det var skönt att få springa av sig lite...

...och hoppa upp på stenar.

Ingen asfalt så långt man ser.

Frolicarna växer ovanligt högt i år.

Eller också har någon ätit upp alla som växer längre ned... Barrdoftande kramar, Ludde!

Bättre och bättre

Det är mycket som blir bättre och bättre nu.

Jag kan ligga på altan och kolla om det går förbi nån på vägen.

Fler och fler tar sig ut på sjön.

Snuffe har blivit riktigt duktig på att göra som jag säger men ibland får jag ruska om honom lite så han förstår att jag menar allvar.

Idag satt vi ute och åt en smörgås innan vi åkte in till stan för att hämta Coco efter skolan.

Först plockade hon blommor med en kille i parken.

Husse och jag kollade in alla Söders tikar medan matte och Cocco väntade på att hennes kompis skulle komma dit. När vi sen kommit hem till Coco åt hon upp alla pannkakor själv utan att spilla något så jag fick äta en portion köttbullar istället. Stadskramar, Ludde! 

Glömde visst något...

Oj va tiden går fort ibland. Det har varit så mycket med alla människovalpar så jag glömde bort att berätta att jag var med min Nisse på Delibutiken och åt middag för en vecka sedan.

Det var hans födelsedagspresent från oss att få en trerätters middag med hemkörning efteråt. Om ni undrar var jag är så ligger jag i mörkret under bordet och håller koll på de som kommer in i butiken och väntar på att få diska brädorna.

Först fick vi lite korv och grisnacke med ett glas cava följt av en soppa med en grillad skinksmörgås.

Huvudrätten var confiterade anklår med rotsaksgratäng och sen avslutade vi med kaffe och lakritsbiskvi innan vi skjutsade hem Nisse. Grisnacken och ankan var absolut det godaste!

Dan efter var jag och kände på vattnet medan jag fortfarande hade pälsen kvar. Det var inte riktigt badbart ännu men svalt och skönt att dricka... Glömska kramar, Ludde!

Det var som katten

Igår pratade jag med en katt.

Han satt och tittade efter nåt ätbart i den gamla skidbacken när jag gick förbi.

På eftermiddagen åkte vi hem till Max och Coco i stan.

När Max ätit så mycket han orkade fick jag ta hand om resten.

Deras pappa gjorde en skaldjurspasta till de vuxna sedan.

Han gillar att laga mat.

Det var absolut inget fel på smaken.

Coco och Max stannade hemma med oss medan deras föräldrar var på Globen och såg Eddie Izzard och andra ståuppare.

Husse och jag gick en kort pinksväng på stan och det finns tydligen fler  blommor där än hemma.

Faktiskt mera vatten också... Stadskramar, Ludde!

För en gångs skull...

Tänk att hussen för en gångs skull halade upp telefonen ur fickan och tog en bild när jag träffade en kompis.

Det är inte så lätt att få med både Saskia och mig på samma bild eftersom hon nästan aldrig går kopplad.

Belöningen vid fikat är två kex om jag hittat alla Frolicar dom gömt och det är ju inte så svårt... Valborgskramar, Ludde!

Kompensation

Idag tog jag både matte och husse med mig ut på promenad. Man vill ju inte visa sig utan päls ensam heller. När vi gick förbi Ami kom hon ut till grindhålet och hälsade.

Hon hade varit i sjön och badat och sa att det var helt okej utan päls nu.

Husse bakade ett par plåtar Luddekex som kompensation för pälsmassakern... Smuliga kramar, Ludde!