Grythyttan

Igår när husse och jag gått långpromenad runt sjön och matte kommit hem från gympan fikade vi och sen stuvade vi äntligen in oss i bilen och åkte iväg.

Efter ett par timmar var vi framme och kunde checka in på Grythyttan.

Den här gången fick vi bo i det blå huset tvärs över gatan.

När vi vilat en stund och bytt om (husse och matte alltså) bad dom mig nosa upp baren.

Det var ju inte så svårt.

Medan mina människor tog en drink låg jag och funderade på vad jag skulle välja till middag.

Jag hade ju kollat den engelska menyn noga som låg på rummet.

Till slut bestämde jag mig för en Grand Danois.

När servitören lyft på mitt lock nosade jag glatt på min tallrik.

Det var två sorters skinka, rostbiff, ankbröst och prinskorv! Jag menar - hur många hundar har ätit anka egentligen?

Husse åt också anka...

...och matte åt röding.

Sen åt dom hjortronmousse med hjortrongelé serverad med svartvinbärsmarmelad, åkerbär samt dinkelsmulor till efterrätt.

Medan de mumsade hjortron minglade jag lite med de andra gästerna.

Husse drack kaffe i salongen medan jag tog lite det piano hehehe.

Efter en god natts sömn var det dags för frukost och matte frågade om jag ville ha lite prinskorv och skinka.

Klart att jag ville!

Lite leverpastej och ost hann jag också med innan vi åkte till Örebro och fikade hos min gammelmatte och sedan hem till vardagsmaten. Mätta kramar, Ludde

Äntligen!!!

Äntligen ska det bli av! Kommer ni ihåg för ett år sedan när jag fick ett brev med en gratis övernattning och ett valfritt middagsmål?

Från det där stället där jag blev serverad vid eget bord med linneduk alltså!

Det här brevet menar jag! Jag glömmer aldrig deras Grand Danois.

Nu har matte börjat snygga till min frisyr både här och där för snart ska jag åka dit för att äta och sova över igen.

Jag tar nog med mig matte och husse också för dom kan behöva lite avkoppling efter allt hundkojebyggande... Längtansfulla kramar, Ludde!  

Ruggigt

Hussen har faktiskt jobbat på rätt bra med min hundkoja. Nu är hela taket klart med vindskivor, plåtar och stupränna. Lite lister saknas och fönster och dörr, men "han jobbar på det" säger han.

Vi får väl se, säger jag!

När det blev mörkt kom det en massa läskiga typer som fick godis av matte och husse. Det var nog tur det för grannarna som inte var hemma och kunde dela ut något godis fick brevlådan full med toapapper... Ruggiga kramar, Ludde

Plötsligt så händer det

Nu har det inte hänt så mycket på de senaste veckorna eller kanske månaderna så det var på tiden att det äntligen blev lite omväxling. Vi stuvade in oss i min bil och åkte hem till Kasper för vårt årliga rejs på badudden!

Han kom ut och hälsade mig välkommen och sedan pinkade vi lite tillsammans bakom soptunnan och jag vill faktiskt varna er! Kaspermatten fick lite knas på sin kamera så jag har bett hussen att ta med lite extra många bilder!!!

När vi kom in kände jag med en gång att det osade katt!

Jag kollade noga överallt men alla hans katter var ute.

Hans matte hade gjort i ordning varsin skål med korv till oss så vi kunde ha tävling vem som kunde äta upp snabbast.

Det var supersmarrigt så jag åt med raketfart!

Men det hjälpte inte för Kasper var klar långt före mig fast jag tror att han fuskade och valde den mindre portionen.

Kasper som är mycket intresserad av matlagning hjälpte sin matte med människornas lunch.

Dom åt först en härlig jordärtskockssoppa.

Sen fick dom en mumsig ostpaj.

Medan dom drack kaffe och mumsade på chokladbitar grävde jag lite i Kaspers korg.

Jag valde en lila bläckfisk som var mjuk och kramvänlig.

När människorna äntligen var klara gick vi iväg till badudden.

Då vi kom fram ropade jag: "Sisten i är en fegis!" och satte full fart.

Jag vann! Jag vann! Jag vann!

Fast Kasper tyckte det var fusk med mina långa ben så vi får väl säga att det blev oavgjort i våra tävlingar.

Med så korta ben så badade han egentligen mycket mer än jag.

Jag kutade allt vad jag kunde...

 ...och visade honom mina värsta hopp!

Det var verkligen ett kalasrejs vi fick till!

Fast att rulla sig torr vet jag inte om jag klarar av...

...så jag rejsade vidare i full galopp...

...och Kasper torkade och torkade!

Det här var absolut årets bästa rejs!

Undrar om man kan se ut så här på halloween?

Efter rejset skulle människorna fika igen och käka äppelkaka i gröna rummet och då kunde jag se katten Filip genom fönstret. Han kom in och käkade lunch men gick ut igen innan jag hann träffa honom ordentligt.

Däremot träffade jag Kaspers pipis ordentligt!

Åh matte! En sån skulle jag vilja ha!

Allt roligt har ju ett slut men jag förlänger det roliga med att mumsa på godiset jag fick av Kasper! TACK snälla Kasper och Kaspermatten för den goda lunchen och det trevliga badrejset och godispåsen! Matte och husse tackar också så mycket. Dom var så mätta och belåtna så dom hoppade över middagen... Lätt sandiga kramar, Ludde!