Jag har ju fått ett mantra av Kasper som jag tyst upprepade för mig själv hela tiden: Jag är stor - katter är små. Jag är stark - katter är nog klena. Jag har långa vackra ben - katter har små ynkliga. Dessutom är jag vackrast.
18 minuter sedan
torsdag 8 oktober 2015
Inte hjälpte det mycket
Vi ser ofta olika djur i trädgårdarna när vi promenerar här hemma.
Rådjur på lagom avstånd tycker jag är ganska okej...
...men idag skulle husse prompt ha mig till att posera inne hos en katt.
Jag har ju fått ett mantra av Kasper som jag tyst upprepade för mig själv hela tiden: Jag är stor - katter är små. Jag är stark - katter är nog klena. Jag har långa vackra ben - katter har små ynkliga. Dessutom är jag vackrast.
Det gick ju hyfsat så länge den höll sig en bit bort...
...men när den hotfullt kom närmare tyckte jag det var bäst att sätta fart på mina långa vackra ben så jag inte blev kattmat... Långbenta kramar, Ludde!
Jag har ju fått ett mantra av Kasper som jag tyst upprepade för mig själv hela tiden: Jag är stor - katter är små. Jag är stark - katter är nog klena. Jag har långa vackra ben - katter har små ynkliga. Dessutom är jag vackrast.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Hihihi - bättre fly än illa fäkta, förstås.
Fast det är bra att du fortsätter att mantra, för det kommer säkert att hjälpa. Så småningom i alla fall.
Visserligen ser katten rätt morsk ut, men även om den är väldigt hungrig skulle den nog inte orka äta upp dig. Och katter bryr sig inte ett dugg om ben.
Kasper
Modigt av dig att köra mantrat och utmana ödet. Tror att du kan ha flytt i rättan tid, kattmat vill man ju inte råka bli. Tror de kan äta det mesta som är gott och nog är du god alltid.
Nospussar
Vilket äventyr...både för dig och för katten!
Hjo-Hjo säger: Vi älskar katter både Husse och jag. Vi älskar katter både Husse och jag. Vi älskar katter både Husse och jag. Grrr...
Men Ludde då!
Katter ska man vara bästa kompis med och tvätta öronen på.
Testa du kommer aldrig att ångra dej jag lovar
Du ska veta att jag har full förståelse för dig! Katter ska man ha respekt för, man vet aldrig vad de kan ta sig till. De håller sig ju inte ens på marken utan klättrar över och staketet och blänger surt på mig när
de landar på min gräsmatta! Matte säger att hon älskar katter men hon tack och lov är hon allergisk
mot dem , så här blir det ingen katt.
Puss från Melody
Skicka en kommentar