Visserligen har jag väldigt långa ben men idag blev jag nästan rädd! Vi promenerade hela flocken i svampskogen när matte tyckte att jag skulle hoppa upp på en sten så husse fick ta ett kort med mobilen. Han hade som vanligt inte någon riktig kamera med sig men jag tyckte väl att det var okej.
Det var inga problem att komma upp på stenen och sitta fint.
Men när jag såg hur långt det var till marken kändes det lite
pirrigt. Nåja, med ett dödsföraktande språng löste jag det problemet och inkasserade mina leversnittar.
Det var betydligt tryggare hemma på golvet när jag fick mitt adventsöra... Ljusfyllda kramar, Ludde!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Tänk att du vågade hoppa... jättemodigt!
Och tänk att du till och med får ljus till grisörat.
Aldrig har minsann jag fått några ljus bredvid mina grisöron.
Nåja - får väl vara glad att jag åtminstone får ett eller annat öra ibland...
Kasper
OJJJ... vilka höjder Ludde. Du är då inte rädd för något, en sån tuffing och snygging ;)
God jul på er alla.
Jag ska också skaffa mig lång-långa ben, så jag kan hoppa från läskiga klippor!// Arlo
God Jul på dig, bästa Ludde.
GOD JUL till dej och dina människor. Hoppas du får en massa smarrig mat och trevliga paket
Du är tuff du grabben! Djupt imponerande!
Önskar dig och de dina en riktigt riktigt GOD JUL!
Ja, från den hemska klippa hade Matte fått promenera upp och bära ned mig. Om jag överhuvudtaget alls hade tagit mig upp, vill säga ;))
Du är min hjälte, Ludde!
God Julpussar från
BELLA
Skicka en kommentar